Sedan den 15 februari har INTE jag ätit varken choklad, chips, popcorn, ostbågar, dip, smågodis, läsk, gräddglass, bullar, kakor, muffins, bakelser, såser och mycket annat skräp som jag åt för jämnan tidigare.
JAG ÄR SOCKERFRI IDAG
Jag fick stränga order när jag var på sjukhuset den 15/2 om att jag var tvungen att lägga om mina matvanor och sluta äta allt snask och annat onyttigt som jag fullkomligt vräkt i mig dagligen under många år.
Det har varit en jobbig period, för jag har varit sur och grinig och inte lätt att tas med.
Men jag har en förstående man så jag har fått all den hjälp och stöd som jag verkligen ha behövt under den här perioden.
Men nu idag känner jag att jag klarar av det här själv nu och jag har inget begär efter någonting onyttigt längre och jag känner verkligen att energin i min kropp bara sprudlar.
Jag har ställt undan vågen
Jag har nu struntat i att mäta mitt midjemått eftersom jag bara mådde dåligt av att ser resultatet på måttbanden och vågen har jag ställt i skym undan så länge. Det är inte längre viktigt för mig att se några resultat.
Jag har skaffat mig ett nytt sätt att leva på och jag ska fortsätta leva och äta på det här sättet nu och det för all framtid.
Fikastunder fungerar för mig men det är betydligt svårare för andra att acceptera att jag tackar nej till kaffebrödet till fikat.
Det jobbigaste har varit att jag har fått försvara mig hela tiden till varför jag inte vill ha den där bullen som ligger på brödfatet. Det är mer omgivningen som har varit mest jobbigast och är fortfarande, tycker jag. Att man ska hela tiden ska behöva förklara sig, istället för att man bara acepterar att jag inte äter vad som helst. Jag får nu istället ha en frukt med mig eller något annat om jag ska till folk på "kaffe-rep" . Fast jag är så nöjd om jag bara får en kopp kaffe eller thè utan nånting till ändå, det är bara det att folk förstår inte det.
Men jag tycker att sockerberoendet har varit betydligt mycket svårare att klara av än att sluta röka. Att fimpa var ingen match och det klarade jag helt utan några som helst problem.
Förutom sockerberoendet som jag har kämpat med, så har jag även tagit bort allt annat inom min kosthållning, jag äter inte längre fett, fettrik mat, smör, grädde, jag är oerhört noga med vad jag stoppar i mig idag.
Det skrämmer mig att veta att sockret påverkar hjärnans belöninsgssystem - dopaminsystemet - och har en lugnande och smärtstillande inverkan. Så den som blir bereoende känner sig derimerade, rastlösa och kan även få kroppsliga symtom som magbesvär, huvudvärk.
Allt godis och all den skräpmat som jag tidigare har ätit har gjort mig tjock och fet och därmed gjort så att risken för diabetes har varit väldigt stor och jag har dessutom mitt hjärta att tänka på, med tanke på att jag hade hjärtinfarkt för ett år sedan. Så har jag liksom inte haft något val. Men jag kan idag stolt säga att jag hade en beroendesjukdom och det har jag fixat helt och hållet på egen hand och så kommer det att förbli.
Kan jag så kan du! Den saken är klar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar